Jag var väldigt nära att stå över hela loppet, för jag hade inte direkt haft någon optimal uppladdning; en intensiv arbetsvecka, utgång med jobbet på fredagskvällen, födelsedagsfest på lördagen och så vaknade dessutom på natten innan och tyckte mig ha lite känningar i halsen. Det hade försvunnit på morgonen men jag kände mig verkligen inte taggad på att tävla. Huvudet ville men kroppen verkade mest intresserad av att gå och lägga sig igen. Jag tänkte att jag väl i alla fall kunde åka dit och vara åskådare, och att det kanske skulle kännas bättre när jag väl kom dit. Väl där tänkte jag att jag värmer väl upp så får vi se. Efter att ha värmt upp en liten sväng tänkte jag att jag startar väl åtminstone, och när vi väl kommit iväg kändes det bra. Där ser man, det lönar sig att försöka.
Loppet går fem varv på en fin slinga på drygt sju kilometer ute vid Gålö havsbad. Det är några backar upp och ner som är relativt branta men inte så långa. Andra halvan av slingan går svagt böjande intill öppna fält där det kan blåsa en del men där underlaget är utmärkt.
Det blev lite hektiskt till starten (hur lyckas det alltid bli det?) så jag fick ställa mig några led bak. Jag kom iväg hyggligt men hade inte fritt fram och missade precis svansen på andraklungan. Det var 20 meter ett tag, sen 30, sen 40... och jag insåg att det var kört. Den första milen åkte jag solo. Därefter kom en grupp långsamt ikapp, men de verkade ha fått slita och var inte alls dragvilliga så jag låg först nästan hela tiden ändå. Efter halva loppet kom vi ikapp först Erik och sedan Stellan som fått släppa. Med ett varv kvar klev plötsligt en som hållit sig anonym bak i klungan fram och började trycka på lite. Äntligen tänkte jag. Jag noterade att han hade proski-skidor som rullar riktigt trögt. Med snabbare skidor hade han alla gånger varit i en klunga längre fram, men jag la mig tätt bakom och bidade min tid. Sista kilometrarna var det motvind och en stor fördel att ligga i rygg. Vid sista motlutet innan målrakan hörde jag på flåset att han började bli riktigt trött så jag gick ut, dammade av några tag och fick några meter när jag kröp ihop utför sista backen. När det planade ut kom Stellan upp jämsides och det blev en hård fajt men han fick ge sig. Då trodde jag att det var lugnt så jag slog vårdslöst av lite innan mål och det var väldigt nära att Erik som kom med hög fart hann förbi.
 |
| Något suddig målgångbild från målkameran |
Det kändes bra att kunna ta klungspurten efter att ha dragit eller legat själv nästan hela loppet. Jag kände mig pigg hela vägen och det var först på sista varvet det började ta emot lite. Åktiden hade kunnat bli bättre om jag hamnat i en klunga som jag fått jobba lite för att hänga med, nu kändes det bekvämt de gånger jag låg bakom. Jag stakade så mycket det gick för jag märkte snart att min hälsporrefot inte alls gillade frånskjut.
I täten blev det en hård fight mellan Nacka-Värmdös Johan Myr och vår John "Hulken", där Myhr var en tånagel före i kraft av en bättre fällning. De dammade in på 1:30:57, och jag en kvart efter på 1:45:44, allt enligt målkameran. De officiella resultaten har inte kommit upp än, men jag verkar alltså ha varit 16% efter. Det är jag klart nöjd med.
Det blev troligen hastighetsrekord för mig på rullskidor i den första utförsbacken efter starten. Det är av någon anledning stor skillnad på vad Movescount säger (47 km/h) och vad samma data importerat till Funbeat säger (57 km/h), men undan gick det. Snittfarten på hela loppet var knappt 21 km/h.
 |
| Herrpallen |
 |
| Dampallen |
 |
| Dramatik när tävlingssekretariatet flyger iväg mitt under pågående prisutdelning :-) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar