Startled fem!

Min insats i Intersportloppet i lördags räckte tydligen till startled fem i Vasaloppet! Tidigare stod jag i led sju vilket jag verkligen inte var nöjd med. Jag tyckte inte att jag lyckats göra mig själv rättvisa på något lopp, men den här gången fungerade det mesta bra.

För egen del har jag tänkt på led fem som lite av en skamgräns, naturligtvis ganska godtyckligt. Men om man är där eller bättre så kan man förmodligen någonting om det här med att åka skidor. Så för mig känns det som ett stort steg. Sedan handlar verkligen inte allt om Vasaloppet, men just de här startleden känns som en bra mätare på ens åkkapacitet.

Mycket vill dock ha mer. Agnes som åkte fyra minuter snabbare än mig kvalade till led fyra, så jag var tydligen nära och jag vet att jag kan åka ännu bättre. Själva seedningtabellen har inte kommit upp än, men om det visar sig att jag missat med en ynka minut kommer jag sända en onådig tanke till den hetsige mannen som prejade och fällde mig vid den trånga passagen. Må då han för evigt hava bakhalt, hans glid för alltid vara uselt och hans trugor evinnerligen sjunka ned i snön och fastna. Okej, det kanske var hårt. Men den här vintern i alla fall.